Anorak

Ibland kanske man ska ta paus från fantasiverkligheten och skapa sig en egen fantasiverklighet i yttre verkligheten. Har man panik för hösten kanske det är läge att baka en kaka med sin bästa vän och dricka löjligt te och vara djup och metaforisk bara för fantasin och bokromantikens skull.
Det är sånt som gör Elin till så himla fin. Hon tycker inte att det är det minsta konstigt att sitta på golvet och dricka te, eller att jag stannar hos henne hela dagen, trots att hon är förkyld, eller att jag är vegetarian eller töntestet eller vill klä mig precis som jag vill klä mig. Hon tycker liksom att det är ganska naturligt.
Att andas varje andetag är något dom inte änns klarar av på film, och på hösten och vintern kan det vara det viktigaste som finns.

sedär, nu lekte jag djup igen. Som om det gjorde mig smartare.
Jag har kommit fram till att människan är ofantligt och brutalt askorkad. Alvarligt talat. Jag kan inte förklara det, än mindre motivera det, men vi är ju helt blåsta! Att vi påstår oss vara smarta gör ju bara saken ännu värre. Jag skakar bara på huvudet alltså...

Som ni märker, så är mitt plötsliga sommarlov från bloggandet äntligen över. misströsta icke, jag finns här nu! :P
Om jag orkar ska jag berätta och lägga ut bilder från Visby. Om.
Jag har i stort sett seglat i sommar, och det är för sjutton det bästa som finns med hela sommaren och hela sommarsverige. Lyckligaste kännslan, att bara ha fötterna kvar i krängbanden, för tvåkronan lutar så mycket så man är i stort sett bara utanför båten... Det måste vara odödligt. Man måste vara odödlig...

Imån fyller min favoritbell år! Så jag borde baka till henne innan styrelsemötet sätter igång. :)

Ha det löjligt roligt, det har jag!