Ett bittert inlägg...

Nu är det höst. Jag bor kvar i Alingsås, och det finns dagar jag vaknar och önskar att jag hade dragit härifrån dagen efter studenten. Jag jobbar timmar på tre ställen, men mest på dagis. För övrigt bytte det tydligen namn från dagis till förskolan för typ 10 år sen, men det är ju helt omöjligt att lära sig...

Den här morgonen började med att jag sträckte ut armen åt vänster och satte på vattenkokaren jag vid den här årstiden behöver ha bredvid min säng. Tillsammans med den seriösaste citroncupcaken jag någonsin gjort (tre färger på frosingen! Mönster!) drack jag en ordentlig kopp vaniljte i sängen till tonera av Lars Winnerbäck och Melissa Horn. Vissa dagar är det som upplagt för att allt ska bli så bra..
Jag ska jobba 3-4 timmar på dagis idag och börjar vid tolv, så jag har långmorgon. Jag tycker om långmornar.

Elin ska flytta till Göteborg nästa månad. Jag frågade henne (fast egentligen mig själv) vad jag gör i den här stan. Hon svarade att hon vet faktiskt inte. Vad gör jag här egentligen?

Vad hände med mitt hopp och mina drömmar?
Jag bor här för att spara pengar så jag eventuellt kan börja en lärljungaskola i mars. Just för tillfället vet jag inte om det är värt det heller. Ska jag bo här frivilligt till mars?!

Jag är i alla fall glad att jag inte går i skolan. Till skillnad från typ hela min klass längtar jag inte tillbaka det minsta. Jag saknar en del människor ur klassen, men jag avskydde skolan och jag känner fortfarande en befrielse ifrån den.

Jag har fått tillbaka min migrän, och har haft det två gånger till. Jag blev ärligt besviken när jag insåg det.
Jag har insett att jag bli bitter på livet väldigt lätt. Är jag inte bitter på hur allt är så är jag bitter på mig själv. Ur det kommer det väl egentligen inget positivt alls.

Jag får liksom ingen ordning på mitt liv.

Det som gör Alingsåslivet värt något över huvud taget är mina fina skatevänner. Jag har verkligen satt igång nu, och de är verkligen en liten familj. Vi har blivit ett eget litet häng med kristna skatare. Jag lärde mig rock to fakie i tisdags. Äntligen. Det blir verkligen roligare ju fler trick man lär sig!

Ibland vet jag inte alls vad jag ska göra med mitt liv. Jag vill väl fortfarande bli brandman, men allt känns så långt borta...

Bland det värsta av allt just nu är att jag inte kommer åka till camelot på allahelgonalägret. Jag ska till frankrike och Taizé i nio dagar, och det är väl jättekul, men hur ska jag orka hösten?


Kommentarer
Postat av: Bombi

En ovanlig men rationell lösning är att skita i Taize och dra till Camelot!!!

2009-10-10 @ 19:56:57
URL: http://argusbombi.wordpress.com/
Postat av: Martina

Men ett sånthär erbjudande kommer liksom inte igen! AAaaaaaaaahh Camelot!!!

2009-10-11 @ 10:40:33
URL: http://anorak.blogg.se/
Postat av: Bombi

Nej men seriöst ta chansen! Du kommer vara rejält saknad men ibland måste man utvidga sig! Skicka mig ett brev från Frankrike med rapport om allt! Så kan du sjunga latinska psalmer för oss i påsk!

2009-10-11 @ 11:59:11
URL: http://argusbombi.wordpress.com/
Postat av: Martina

Haha vi får se hur det blir med den saken.. Jag kanske kan skicka ett vykort till camelot? Ha världens bästa läger!

2009-10-11 @ 16:54:50
URL: http://anorak.blogg.se/
Postat av: Martina

nu kan jag latinska psalmer! Det är sant!

2009-11-03 @ 00:47:12
Postat av: Bombi

Du får sjunga dom nästa vecka!!!

2009-12-02 @ 09:19:33
URL: http://argusbombi.wordpress.com/
Postat av: Martina

får se hur mycket jag minns, men lätt!

2009-12-09 @ 00:32:34
URL: http://anorak.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0